Hur mår sjön Erken – egentligen?

2020-10-27

För att ta rätt på det kontaktade jag Norrtälje kommun som hänvisade vidare till Länsstyrelsen och då särskilt till en rapport från 2016 ” Undersökning av växt- och djurplankton i 20 sjöar 2016”. Här undersökte man bl a totalbiomassa, andel cyanobakterier, sk trofiskt planktonindex m fl. En sammanvägd status gjordes som därefter.

Växtplanktonsamhället kan se mycket olika ut i olika sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bland annat näringstillgång, ljusförhållande, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets sammansättning, såsom artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och undervattensvegetation.

Erkens resultat ligger ungefär i mitten av länets undersökta sjöar. Av de 20 sjöarna fick:

2 sjöar betyget                    Hög

1 sjö betyget                       God

8 sjöar betyget                    Måttlig, däribland sjön Erken

6 sjöar betyget                    Otillfredsställande

3 sjöar betyget                    Dålig

Vad betydde detta i praktiken?

Jag kontaktade Erkenlaboratoriet som forskat kring Erken sedan 1940-talet. De första åren var verksamheten huvudsakligen förlagd till sommaren, men den har under de senaste tjugo åren utvecklats så att aktiviteter äger rum under hela året med t ex vinterkurs i limnologi och forskningsprogram som löper hela året. Erkenlaboratoriet har utvecklat ett omfattande uppföljningsprogram för sjön Erken.

Silke Langenheder vid Erkenlaboratoriet svarade på mina frågor via mail:

1. Hur mår Erken? Jämfört tidigare år? Bättre eller sämre?

Det är svårt att svara på. Ganska oförändrat skulle jag kanske säga överlag – om man kollar på näringshalten så har Erken alltid varit en ’mittemellan’ sjö och vi ser inga tydliga ändringar över tid. Men vi har haft några år nu med ganska omfattande algblomning på sommaren. Det är ett cyanobakterium som heter Gleotrichia echinolata som står för algblomningen (de gröna prickarna). Det anses dock inte vara särskilt toxiskt jämförd med andra grupper av cyanobakterier

2. Någon faktor som blivit klart bättre resp sämre?

Samma svar som till 1)

3. Vad tror ni är den största negativa påverkansfaktorn på Erken?

Klimatförändringen med högre temperaturer på sommaren och mildare vintrar. Det kan ha en hel del effekter på sjön och dess födovävsstruktur, t.ex. en utökande algblomning skulle kunna vara en konsekvens av det.

4. När ska man INTE bada i Erken? Eller omvänt, visst är det OK att bada så länge det bara är gröna prickar i vattnet? Vi har inte badat när det legat hela sjok över vattnet vid våra två badstränder.

Jag tycker ni gör rätt bedömning.

// Kajsa Björkman Högberg,

Kassör i Vämlinge Södra Samfällighet